Igår när vi var på RUL så tänkte jag "Ne nu måste jag sluta upp med all onyttigheter under veckorna och försöka ta mig till gymmet".


När jag fick se lill*n igen på ultraljudsskärmen så fick det mig att inse att jag lever och äter för två. Att jag måste få i mig nyttiga saker för att vi ska orka.

Jag har ju vetat länge att jag haft en bebis i magen, men nu när man såg den ligga och sprattla där inne i magen så insåg jag verkligen att man inte kan äta bullar/godis varje dag. Eller jag vill inte det..


Jag vet att alla tänker "nu ska jag bli nyttig" då man blir gravid och det gjorde jag med, men det är lätt att hålla ett par veckor och inte nio månader! Speciellt då man tidigare kunnat äta vad man ville och vant sig vid den gamla rutinen.
Men nu har jag bestämt mig att jag verkligen ska försöka, för både mig och bebisens skull. Vi båda mår bättre av det och man blir piggare.


Allt jag äter går över till bebisen.
Även stressen måste läggas av. Försöker hålla takten uppe på jobbet så länge jag orkar, men i helgen insåg jag att man inte kan stressa och lyfta hur mycket som helst.



Sa till sambon igår att jag ska verkligen lägga ner allt för att inte äta sött under veckorna och han stöttar mig.
Igår åt vi frukt på kvällen istället för godis eller bulla, och jag har sovit 10 gånger bättre i natt än under helgen då bag åt bulla/godis.